I natt dog vårt bredband, vår enda kontakt med yttervärlden. Nu förstår jag hur det är att bli strandsatt på en ödeö. Tänk er själva, bara TV4 och TV5 från Sverige och inte en chans att bli irriterad över hur dålig Schlagerfestivalen är.
Ovanstående skrev jag innan helvetet bröt ut. Vi såg på nyheterna halv 7 och att en Tsunami var på väg in mot Japan. Vid nästa uppdatering, visade de hur den första flodvågen träffade kusten utanför Sendai. Min äldsta son Johan bor i Sendai.
Det gick inte att komma fram på telefon och bredbandet hade naturligtvis passat på att dö just när jag behövde det som allra allra, mest. Därefter följde några av de värsta timmarna jag någonsin uplevt. Klockan 10:48 ringer så äntligen Danel och berättar att han fått meddelande på Facebook att Johan är OK. Några minuter därefter kom vårt bredband igång igen.
Jag lovar att inte ens irritera mig på Sclagerfestivalen denna gång, det finns ju så mycket just nu att vara glad och tacksam över.
Tänk vad alla praktiska bekymmer blir jordiska när man blir orolig för sina nära och kära. Härligt att höra att din son har klarat sig bra.
SvaraRaderaVi sitter just nu i Åkersberga hos Åsa och Linzy.
Har ätit en god middag som var thailändsk hämtmat. Njut av tillvaro och Carpe dieam.
/ Karlssons
Skönt att jag har läst facit redan att Johan klarat sig. Visst blir ens egna "stora" bekymmer otroligt små ibland...
SvaraRadera