Tisdagen den 27 mars

ÄNTLIGEN! Nu är det Spanien-vittring!
Den kom i alla fall, dagen jag längtat så mycket till! Enda smolket i bägaren är att Karlsson inte riktigt förstår att det är lite synd om mej också. Hon tycker det är mer synd om henne som inte är med än om mej som måste åka utan henne........tjejer är konstiga.
Nåja, jag får vara glad för att jag hade fel i mitt antagande angående förkylningen. Hur jag än känner efter kan jag inte förnimma det minsta tecken på en annalkande förkylning. Om det beror på min överkonsumtion av C-vitamin eller om det bara är tur, lär vi aldrig få veta.  Det spelar inte så stor roll heller, jag kan lätt att vara glad och tacksam oavsett orsaken.
Alltså, mina vänner, i kväll 19.30 bär det av från Stockholm Skavsta airport. Ni som följt bloggen ett tag forstod genast att jag skrev Stockholm bara för att kunna gnälla över att man får kalla en flygplats så. Jag fick också tillfälle att spy galla över Ryanair, men där hade ni fel. Leffe är inte på det humöret i dag. I dag är det positivt tänkande som gäller, lovar i alla fall försöka ett tag.

Jag måste berätta om världens snabbaste låssmed som drabbade mej i går. Jag jobbade i Uppsala och blev anvisad ett rum längst ner i källaren, jag visar bilden en gång till för er som inte såg den på den andra bloggen och för mej själv för att se om jag fortfarande kommer ihåg hur man gör.................

Det var ett rum som påminde om en obduktionssal, men förmodligen vägrade liken ligga där och då kunde ju Leffe få rummet. Här behövdes en overall och den låg i bilen, så det var bara att ge sig iväg på en korridor-runda. Det är nu han, världens snabbaste låssmed, träder in i handlingen. Medan jag hämtar overallen har han kommit,bytt låscylinder, låst och försvunnit spårlöst. Nu fanns nyckeln hos en annan kille som, visade det sig 2 timmar senare, hade gjort sig oanträffbar på gymmet.

Gomorron