Söndagen den 1 april

I går var första dagen med mulet väder, inte hela dagen, men förmiddagen och en bit in på eftermidda'n. Lika bra det kanske med tanke på att vi fått vad vi tålde de första dagarna.

Gårdagens "måste" var sektion nummer 2 på staketet som skulle upp. Det mesta var redan förberett, så det gick snabbt, smärtfritt och helt utan att behöva ta till ett enda finskt kraftuttryck..

Resten av dagen ägnade jag åt  att grubbla på ifall  det skulle bli ett besök på Aki för att köpa mer staket eller inte. Så småningom fick jag ändan ur vagnen och tvingade mig dit. Klockan 8 en lördag kväll hade väl folk annat för sig än att åka och handla, så det skulle säkert vara lugnt och avkopplande.

Även om de borde ha haft annat för sig, verkade ändå  ALLA bestämt sig för att parkera i garaget under Aki. När jag så äntligen hittat en parkeringsplats, lugnat ner mig och skulle greppa plånboken, kom jag på var den låg. och det var inte i fickan eller i bilen.

Inte för att jag tror på ödet, men det är bra att skylla på om man inte kommer på något annat. I alla fall så åkte jag inte tillbaka för att hämta plånboken, utan vi avslutade söndagen i lugn och ro på vårt gamla stamställe Amso.

De hade ju blivit av med sin favoritkypare, han som öppnat eget precis bredvit. Samma kock verkade de dock ha kvar, utsökt gott, till och med sonen var lyrisk. En ny kypare hade de också, en ung indier (såg ut så) och säkert en av de artigaste kyparna i hela Spanien! Perfekt engelska och vi, både sonen och Leffe, blev tiltalade med "sir".

Här kommer vi att tillbringa många fler kvällar. Det är bara att erkänna, lite självupptagen är man allt och går gärna tillbaka till ett ställe där man känner sig uppskattad.

Gomorron