Lördagen den 26 januari

Nu var det lite svårt att känna sig riktigt glad. I går åkte Jill och Joakim hem och det var tråkigt två gånger. Först för att de åkte hem och så för att det påminde oss om att vi snart skall göra detsamma.

Värmen ville inte riktigt komma och det var ganska mycket synd om Leffe när Karlsson bara åkte iväg till fredagsmarknaden och lämnade mej kvar med en envis stubbe, den stubben som stod precis där apelsinträdet  skulle ner.
Nåja, envisheten segrade som den oftast gör och det var värt allt jobb för att få se hur Karlsson stålade av lycka över sitt efterlängtade apelsinträd.

Vi firade segern med en pizza ..........

just då kom värmen och semestern var precis sådär bra som semestrar skall vara.

När vi kom tillbaka till lägenheten dök det upp en schweizare som berättade att han bodde i området och råkat ut för ett fräckt inbrott i går medan de var ute och åt på restaurangen.
De satt riktigt i klistret, det gick att få ut max 600 Euro på kontokortet och nu saknades det 36 Euro annars skulle barnen vara tvugna att sova ute.
Han behövde bara låna pengarna i en halvtimme och jag svalde historien  utan några ringande varningsklockor. Som för att ytterligare övertyga mej, stod killen och bläddrade med några kuvert som han hämtat ur sin postlåda (trodde jag).
Som tur var kom Karlsson ihåg att våra vänner råkade ut för samma (?) kille förra sommaren. Ja, åtminstone var historien densamma.
Så när jag börjar leta plånboken, säger Karlsson till mej, "vi har inga pengar"! När hon säger  så och  dessutom i det tonfallet, förstår jag att det bara är så. Killen drar surt vidare precis som om han förstått vad Karlsson sa'. Det kanske han gjorde också.................

                                                                  Gomorron