Fredagen den 24 maj

I går var det så dags att säga farväl till Spanien och La Mata. Uppvaknande var tungt efter bara drygt 3 timmars sömn. Jag försökte ruska liv i några av de små grå som fortfarande låg och sov. Det gick trögt och det var ganska klart att jag skulle missa något denna morgon.

En sista titt på Casa de sveka och så var det dags att ge sig av.

Två av tjejerna skulle åka med till flygplatsen för att försöka få tag på ett handbagage de glömde på flyget natten innan.
De verkade ha tur och fick beskedet att en väska var tillvaratagen på flyget de kom med.

Leffe  vandrade vidare genom samma passkontroll som Karlsson gjorde när hon lämnade mig så ensam da'n innan



Joodå, det är Karlsson längst till vänster

Resan gick ändå relativt fort, Leffe sov bort en stor del av timmarna. Detta trots de två damerna bredvid som hade bestämt sig för att göra slut på rödvins-lagret ombord och blev mer och mer högljudda (som Leffe tyckte ) och roligare och roligare (som damerna själva tyckte )

Sonen jobbade så det var bara att ta flygbussen hemåt. Resan skulle ta 1 timme och 20 minuter, men man kastades genast in i den grymma verkligheten..........Essingejävlaleden i rusningstid.

Nåja, jag träffade en gammal bekant, killen som äger lägenheten ovanför oss. En trevlig och pratsam kille. Pratsam är bara förnamnet, han pratade oavbrutet i de två timmarna som bussfärden  tog.

Han var trots allt riktigt kul att lyssna på eftersom han hade en livssyn som var helt olik min. Han jobbade i Sverige några månader för att kunna finansiera sin vistelse i Spanien. Hans dag i spansklandet började med en tidig uppstigning,  redan vid 10-11 tiden, därefter en långpromenad i c:a tre timmar, siesta och senare en drink någonstans.

Det var riktigt skönt att sätta sig på pendeltåget, sjunka in i sej själv och bara ha en sak i huv'et, att stiga av på rätt station.

Joodå, Leffe skärpte sig och klarade den uppgiften med glans. Det tog inte mer än tre timmar och 200 kronor att ta mej  hem fråm Skavsta.

Nåja, att det gick så snabbt var mycket tack vare min spanska granne som lotsade mej rätt från Cityterminalen till pendeltåget. Han hade tidigare jobbat som spärrvakt i Centralen och hittade genast den kortaste vägen till tåget vilket var tur, Leffes lokalsinne räcker knappt till för att hittta rätt hemma i köket.

Från att ha landat på Skavsta i regn och dimma hade vädret gjort en riktig uppryckning och nu kändes det riktigt bra att få uppleva den svenska våren.

Jättehärligt att komma hem till en nyklippt gräsmatta och doften av äppelblom.

Tomatplantorna hade växt på sig sedan sonen tog hand om skötseln.



Det är en förmån att få det bästa av två världar och att få uppleva det med Karlsson även om hon just nu är på fel ställe.

Just då kom jag på att hållaren till GPS:en sitter kvar på vindrutan i hyrbilen..........................

Ett hjärtligt tack till er alla som var med på resan och gjorde den till ett vackert och oförglömligt minne!

Vill ni hänga med i den grå vardagen också så öppnar vardagsbloggen i morgon http://mittlillautrymme.blogspot.se/

Denna blogg lägger vi i malpåse till troligen i oktober då Karlsson och Leffe styr kosan mot Japan

                                                                      Gomorron