Torsdagen den 9 maj

Oj vad dagarna rinner iväg och oj vad lite nytta vi har gjort. Nåja, vi har i alla fall odlat den sociala delen ordentligt. Speciellt för Leffe, som bara brukar prata med Gammakameror, har det varit en ovan upplevelse.

I går kväll "droppade" vi in hos Tommy o Helèn. De var precis på väg ut och skulle käka middag, men ville ändå visa hur de bodde.
Den visningen varade c:a tre timmar och förstörde deras planer på en mysig restaurang-middag.
Tack skall ni ha för en jätte-trevlig pratstund och förlåt att vi grusade er planer!

Vad gjorde vi i går? Vi började med att sova alldeles för länge och därefter gick Karlsson runt, mumlade på spanska fraser, bläddrade i lexikon och var okontaktbar.
Så småningom förstod jag att hon förberedde ett möte med den Allsmäktige härskaren över vår utbrytar-republik.
Låset till poolområdet har bytts ut och el Presidente vakar över de nya nycklarna. Om ni trodde att ett nytt världskrig tog sin början i går, måste jag göra er besvikna.
Både herr och fru president sken i kapp med solen. Trevliga, glada, tillmötesgående och nu är den nya nyckeln i vår ägo!
Tack Karlsson och tack Presidenten, undrens tid är inte förbi.

Karlsson såg lite sur ut på bilden i går, så jag lägger in en ny och gladare som tack för ett väl utfört arbete.

Nej Ama, hon har ingen pinne i huv'et...................

Vad gjorde Leffe då? Ja, det kan man undra. Vår granne Joakim visste om en välsorterad färgaffär och tog oss med dit. Leffe gick och tränade på "silikato pintura" hela förmiddagen och så behövdes det inte ens. Killen i affären tyckte att hans engelska var betydligt bättre än min spanska.
Nu har vi handlat silikato pintura för 250 Euro, så det är bara att hoppas på att det var värt pengarna.
I bara farten handlade vi nya handtag till dörrarna, så det är bara att hoppas att torsdagen är betydligt längre än onsdagen som försvann alldeles för fort.


                                                                   Gomorron